TED talks: The best gift I ever survived

Via min vän Ylva hittade jag till den här filmen. Det är en av de inspirerande föreläsningar som TED delar med sig av på webben. Just den här är direkt relaterad till mig, vilket framgår när man tittar på filmen.

Jag känner identifikation med kvinnan, Stacey Kramer, som talar men jag känner mig också provocerad. Jag kan känna igen alla de känslor som hon talar om, men jag vill också hävda att såhär är det inte för alla. Den är lyckligt lottad som omges av familjens och vännernas ständiga omsorg och omtanke. Det är inte så för alla. Den är lyckligt lottad som får fortsätta leva ett friskt liv. Det är inte så för alla. Att vara sjukskriven, nej, det har inte så många likheter med en lyxsemester, även om man får vara ”ledig” från jobbet ett tag.

Samtidigt, filmen visar också att även om man drabbas av något otäckt och svårbegripligt, så behöver inte livet vara slut. Livet kan få ny mening eller mening på ett annat sätt än förut.

För den som inte orkar se filmen, Stacey Kramer fick en hemangioblastom, precis som jag. Jag noterar också att filmen är inspelad bara 5 månader efter operationen. Och jag vet att det över tid kan variera hur man ser på sin sjukdomshändelse. Det gjorde det för mig.

Uppdatering: Läs mina inlägg från september 2008 för att se hur jag tänkte 5 månader efter min operation.

Annonser

No comments yet

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: