Den borrande bibliotekarien

Jag kan återuppta detta epitet efter gårdagens gardinstångsuppsättningar. I den kommun där jag arbetade för ett tag sedan hade jag arbetskamrater som, på grund av att de var bibliotekarier men även hade fritidsintressen(!), fick olika epitet, som t ex ”den joggande bibliotekarien”.

Det är nämligen så att många som inte är bibliotekarier förväntar sig att vi som är bibliotekarier inte gör normala saker på fritiden. Om vi gör det, är det tydligen så uppseendeväckande att man man måste påtala detta på något sätt. Då kan sådant som nämnda epitet uppkomma.

När jag lärde mig hantera en borrmaskin runt 30-årsåldern, kändes det så märkvärdigt att jag gärna ställde upp med håltagning både här och var, ”den borrande bibliotekarien”. Och nu har jag alltså borrat upp gardinstänger och vi har äntligen gardiner vi vårt nya hem. Sambon fick stå för skruvandet och pluggsättandet. Det börjar se mer ut som ett hem nu än bara några rum som det står möbler i.

Har man katter så blir det automatiskt mysigare hemma. Som Ernst säger:

När en katt ligger och sover i ett rum finns det inte mycket mer för en inredare att göra där.

Nästa vecka finns det semesterplaner på skärgårdstur och trädgårdstur. Jag ska också åka och hälsa på min ursprungsfamilj i slutet av veckan. Sedan börjar jag jobba igen. Hittills är jag supernöjd med min semester, enda smolket är strul med sjukintyg och provtaging. Och kanske att jag har blivit lite trött ibland.

Våra fina katter Nora och Greta.

Lite mer semester

Igår åkte vi till Skansen. Vi tänkte vara lite smarta och ta båten över från Gamla stan ganska tidigt på förmiddagen. På det sättet behöver man inte gå så himla långt, om man tar tunnelbanan till Slussen. Kön till båten tog inte lång tid alls.

Det var verkligen en härlig sommardag igår, perfekt för Skansenbesök. Jag tog en hel del bilder på djur, bl a lemurerna här nedanför. Och äntligen kom lite av den där tacksamheten tillbaka, den som jag hade direkt efter att jag opererades i våras. Tänk om jag aldrig hade fått uppleva att t ex åka båt igen! Men nu fick jag ju det, som tur var.

När jag kom hem var jag trött, men inte så trött som när vi varit i Hagaparken och gått genom halva stan. Tack vare båtarna klarade vi oss utan bussarna.

Trött

Igår överansträngde jag mig på grund av att vi var ute och gick i 5-6 timmar. Eftersom det inte fanns några bussar, så fanns det liksom ingen avlastning. Vi började med att lämna in bilen för däcksbyte, sedan åkte vi till Karolinska. Provet jag skulle ta visade sig vara vad jag misstänkt: det förra kromosomtestet hade tagits i fel typ av rör och labbet kunde inte analysera det. Typiskt! Hade varit fint om någon kommit på det lite tidigare.

Nu fick jag ta ett nytt blodprov som ska skickas för analys till Göteborg. Det tar 2-3 månader. Pausknappen ska vara intryckt ytterligare en tid alltså. Helst vill jag bara glömma alltihop och gå vidare med mitt liv, men det går ju inte.

Sedan gick vi till Hagaparken. Det var fint, jag har aldrig varit där tidigare. Fjärilshusets tropiska klimat påminde om när vi var i Singapore tidigare i år. Sedan promenerade vi ner till trakterna runt stadsbiblioteket och åt lunch och sedan åkte vi hem.

När vi kom hem var jag helt slut. Låg på soffan till kl 21, när jag gick och lade mig. Idag var det tänkt att vi ska till Skansen, men jag orkar nog inte. Det märks verkligen att jag inte har min normala kondition och styrka. Att promenera en hel dag brukar inte vara några problem för mig i friskt tillstånd. Men OK, då vet jag ju att jag inte klarar det i alla fall. Det känns som om man gör livet tråkigare för alla runtomkring (läs sambon).

Semester

Idag har jag alltså haft min första semesterdag den här sommaren. Eller rättare sagt halva dagen är semester och halva dagen sjukskrivning. Semesterhalvan ägnade jag och sambon åt ett ganska utförligt IKEA-besök. Nu när vi båda är lediga kan vi börja ta itu med vår nya bostad, som vi redan bott i under tre månader. Vi har sedan i vintras funderat och planerat vilka ytterligare inköp vi behöver göra för att få ordning på torpet. Det viktigaste är en stor garderob, som vi ska ställa i hallen. Men den rekade vi bara för idag. Istället blev det nya glas och bestick som funkar i diskmaskinen och en matta till badrummet.

När vi kom hem låg det inte något sjukintyg i posten. Jag ringde om nytt sjukintyg för första gången för 14 dagar sedan och har sedan dess ringt ett antal gånger. – Nej, jag orkar inte ringa idag igen, tänkte jag. Men så gjorde jag det ändå. Och fick veta att intyget tydligen är på väg med posten. Mitt kromosomtest är inte klart, sades det, men jag ska till Karolinska imorgon för ny provtagning. – Vad då för prov? undrade jag förstås, men det kunde inte sköterskan svara på.

Jahapp, då vet man ju vad man har att fundera på ett tag framöver. Jag som inte kan något medicinskt kan inte gissa mig till vad det skulle kunna vara för en testning som har dykt upp nu plötsligt. Har kromosomtestet inte gått att tolka? Har det dykt upp något annat konstigt som jag måste testas för? Jag har ju redan lämnat prover i parti och minut hela tiden som jag låg på rehabiliteringshemmet, för att inte tala om innan. Ja, det visar sig imorgon. Som tur var hade vi tänkt oss till Hagaparken imorgon, så det är åt rätt håll i alla fall.

Idag borde jag ha ägnat rehabiliteringshalvan av dagen till att gå till gymmet. Men nu blir det inte så och det dåliga samvetet gnager… Jag inbillar mig att det är synd om mig för att jag måste ta fler prover och att jag därigenom slipper träna. Mycket fin logik. Det blir nog läsa bok och se på film i soffan istället.